10 saker om mig

♥ Jag är väldigt känslig när det kommer till mat – speciellt kött. Jag beställer nästan alltid samma sak när vi äter ute (i Rom åt jag carbonara 3 av 4 middagar). Skulle aldrig i mitt liv beställa en gryta eller soppa eftersom jag inte ser hur maten ser ut. Jag äter bara hamburgare på McD om det inte är hemma eller på restaurang – får panik av bara tanken på Max eller Burger King. Köper bara svindyr charkskinka eftersom att jag då kan få den i så tunna skivor som möjligt och eftersom det inte så ofta är fett insprängt i den och när jag lagar mat själv så tar jag aldrig i rått kött – jag lyfter köttet med en grilltång eller kniv. Eller så väntar jag bara på att Rickard ska komma hem och ta hand om det. Jag provar gärna inte nya maträtter eller restauranger. Och det här är bara en liten bråkdel av allt knasigt jag har för mig när det kommer till mat.

♥ Jag har lätt för att snöa in på saker på youtube och lägger väldigt mycket tid på det jag snöar in mig på. När jag var sjukskriven snöade jag in mig på fenomenet “Bullet journal” och spenderade timmar och åter igen timmar på youtube med att kolla på hur folk ritade upp sina kalendrar. Något annat jag också lagt åtskilliga timmar på är att kolla på makeup declutter klipp. Älskar att kolla på när folk går igenom och slänger smink. Eller när folk städar. Jäklar vad det är tillfredsställande.

♥ Jag är jävligt jobbig att resa med. Jag ska helst ha gått igenom säkerhetskontrollen två-tre timmar innan flyget går. Jag är dessutom flygrädd och får ångest så fort jag går på ett plan. Lägg där till allt annat som att inte ha 100% kontroll på saker, nya flygplatser att hitta på och den stora matfrågan – kommer jag att kunna äta mig mätt med tanke på allt knas jag har med mat? Jag är inte särskilt rolig – eller trevlig – innan vi kommit på plats på resmålet. Så fort vi kommit på plats släpper dock min ångest och jag kan börja njuta av resan.

♥ Jag pratar med djur. Jag pratar med Sixten som om han vore min bebis. Går jag förbi en hund utanför Ica så måste jag hälsa på den (tar aldrig i dem – pratar bara!), cyklar jag förbi ett gäng kaniner på väg till jobbet så måste jag säga något till dem. Åker vi förbi en åker med kossor på så måste jag säga något till dem. För dem hör mig ju. Eller inte. Det låter ofta så här “Hej vovven”, “Åh hur söt var inte du då?!”, “Åh din lilla fluffboll sitter du här”, “Hej lilla kaninen” osv osv. Rickard himlar med ögonen och går vidare…. I ett annat liv vill jag jobba som djurskötare!

♥ Jag får panik om jag inte får ladda mina batterier. Jag älskar att ha mycket att göra men om jag är för fullbokad så får jag stress och panik över att jag inte hinner ladda mina batterier. Jag är en introvert och högkänslig person som ger allt och lite till på tex jobbet så när jag kommer hem måste jag få vara själv för att ladda upp mig till nästa dag. Om jag då bara bokar upp mig på allt möjligt så kan jag bli superstressad över att jag inte får en kväll för mig själv till att inte göra någonting.

♥ Jag är rätt dålig på att underhålla relationer. Ju äldre jag blir desto mindre tid och energi lägger jag på andra människor. Jag är dålig på att underhålla en del relationer i mitt liv och ofta tappar jag “intresset” av att uppehålla dem. Oftast för att de inte längre tillför något eller för att jag tröttnar på att vara den som alltid får dra i trådarna. Jag är från start en väldigt selektiv människa som väljer vilka jag vill lägga min energi på och eftersom umgänge oftast dränerar mig så vill jag bara omringa mig med människor som tillför något till mitt liv. Och ju äldre jag blir desto mindre pallar jag med att uppehålla relationer bara för att en ska och jag har kommit fram till att jag trivs väldigt bra på egen hand och med några få nära vänner.

♥ Jag avskyr kallprat. Att prata bara för att prata är något jag aldrig förstått mig på och jag klarar inte av människor som ska envisas med att kallprata. Ni vet när folk liksom blir obekväma av tystnad? I 9 av 10 fall skiter jag fullständigt i det du kommer att säga. Eller när barn ska envisas med att prata med en på jobbet och ställa 4293 frågor – kryper i hela mig. Kan inte prata med barn! Eller när en träffar på människor som en inte har träffat på ett tag och en känner att en måste stanna och dra av det sedvanliga “Heeeej hur är läääget?”. Jag har nått en ålder där jag bara säger hej och går vidare. Det där med att lägga sin energi på rätt saker and simply don´t give a fuck – guld värt!

♥ Jag blev berörd av Chester Benningtons död. Linkin Parks sångare Chester Bennington tog livet av sig i somras och det var det första kända dödsfallet som berörde mig. Linkin Park har betytt otroligt mycket för mig under 15 års tid och i deras musik hittade jag både en styrka och en vilja att vilja leva när jag var svårt sjuk i depression. Framför allt är det skivorna Meteora och Hybrid Theory som varit mina stora stöttepelare men Linkin Park har haft en självklar plats i mitt hjärta sen första gången jag hörde dem. Är evigt tacksam för att jag fått uppleva dem live. Det gör ont i hela mig över att en människa som hjälpt så många andra ur en depression och taskiga livsförhållanden till slut inte orkade leva själv. Jag grät när jag fick veta det och kämpar mot tårarna varje gång jag hör en Linkin Park låt. Fina Chester ♥

♥ Min facebook består av 90% djur. För ett tag sedan kände jag att min facebook var fylld av diverse skit – bekanta och vänner som klagar om minsta lilla sak, vänners vänner som gillar något, reklam osv osv. Jag ville inte ta bort min facebook helt av olika anledningar men ville göra så att mitt flöde var lite mer gulligt och lite mindre skit. Lösningen? Att börja följa en massa djurkonton. Numera består min facebook av 90% gulliga djurfilmer och jag kunde fan inte vara gladare. De resterande 10% är fördelade på 5%  Real Housewives av diverse slag, 3% beautygrupper och 2% klagande vänner. Konton som rekommenderas för hög dos av gullighet – Husky Puppies och Happy Cats. You´re welcome!

♥ Jag är väldigt intresserad av brottslighet. Ska jag kolla på dokumentär så kollar jag oftast på en som handlar om brott/mord, mina favoritpodcasts handlar om brottslighet och mord, jag föredrar att läsa en deckare framför annat och jag läser mer än gärna förundersökningsprotokoll och följer ofta diverse brott (oftast mord) ifrån att de begås till att förövarna (förhoppningsvis) ställs inför rätta. Fråga mig inte varför jag är så intresserad men som barn ville jag väldigt gärna jobba som polis och har under vuxen ålder både funderat på att jobba inom rättsväsendet som inom kriminalvården. När jag pluggade psykosocialt arbete praktiserade jag bland annat på KRIS och jag ville (och vill fortfarande) läsa kriminologi samt vittnespsykologi. Jag har bara 30 poäng psykologi kvar att läsa för att kunna byta ut min nuvarande kandidatexamen i ekonomi till en i psykologi. Jag är väldigt sugen på att dra av några distanskurser på halvfart så det är definitivt något jag kommer titta närmare på under nästa år. Jag tror helt enkelt bara att jag är till en början väldigt intresserad av människans psyke och framför allt brottslingars psyke. Jag klarar dock inte av skräckfilmer eller att se filmer när någon mördas/misshandlas så jag får fortsätta att drömma om polisyrket.